Om du ska fota med manuella inställningar är det såklart viktigt att känna till hur alla dessa inställningar påverkar bilden. Det finns ofta en hel del automatiska inställningar som du kan välja för att få en bra bild i just den situation du är i. På de flesta kameror finns det inställningar för landskapsfotografering, porträttfotografering och sportfotografering. Alla dessa är redan förinställda för att bilden ska bli så bra som möjligt.
Ska du fota något på långt håll och vill ha skärpa på en stor del av bilden är landskapsinställningen ett klokt val. Den är ofta dessutom inställd på att återge färger i naturen på ett bra sätt.
En person fotas ofta lyckat med kamerans porträttinställning och en rörlig aktivitet med kamerans sportinställning. Den senare har då automatiskt en kortare slutartid för att det rörliga objektet ska bli skarpt.
Den som vill göra inställningarna på egen hand behöver ha koll på några saker. Det första är slutaren. Ju längre slutartid desto längre är slutaren öppen och desto mer ljus släpper kameran in. Är det mörkt där du ska fota kan du ha längre slutartid för att hinna släppa in mer ljus, t.ex. Men samtidigt som slutaren är öppen länge kan ju motivet hinna flytta på sig, eller den som håller i kameran kanske inte håller den helt still. Då blir bilden istället suddig och mycket kan bli i oskärpa. Ska du fota exempelvis en stjärnhimmel behöver du ha lång slutartid för att ljuset från stjärnorna ska hinna in i kameran, men för att i
nte allting ska bli en enda suddig klump behöver du också ha ett stativ som håller kameran på sin plats.
Nästa inställning du behöver ha koll på är bländaren och vad den gör. Det är den som anges med en siffra och ett “f”. Ju lägre bländarvärde desto större bländare. Detta betyder att ljusinsläppet blir större om du har ett lägre bländarvärde. Minskar du bländarens storlek blir också ljusinsläppet mindre. Du kan alltså hitta den balans du vill ha genom att ändra både slutaren och bländaren och på så sätt få en lagom ljus bild. Bländaren styr också en annan sak, nämligen bildens skärpedjup. Kort sagt är skärpedjupet som kortast vid en stor bländare (alltså ett lågt f-värde) och som längst vid en liten bländare. Ska du fota ett ansikte och vill ha suddig bakgrund är ett lägre värde att rekommendera, men vill du fota ett landskap och vill att många saker som är på olika avstånd från kameran ska vara i skärpa samtidigt så väljer du ett högre bländarvärde.
Ännu en inställning att ha koll på är ISO. På mörka platser kan du behöva öka ISO-värdet för att bilden ska bli ljusare. Det låter ju enkelt och bra. Men det finns såklart nackdelar med högt ISO också. Ju högre ISO, desto kornigare bild. Har du lägre blir bilden skarpare och färgerna återges bättre.
Allt detta behöver dessutom balanseras med att fokus sätts på rätt ställe. Experimentera dig fram!